Hej, hej igår var det en bra dag. Eller inte i slutet... Middagen var god och alla blev glada och mätta. När mamma och pappa hade somnat på soffan och jag satt och stirra på hästhoppning (vilket var det ända som va okej att titta på) bestämde jag mig för att städa min hamsters bur. Buren går att dela på så att gallret går att lyfta bort. Det gjorde jag och satte Dimma (hamstern) innanför. Jag började att städa och jag tittade till henne då och då. Helt plötsligt ser jag Dimma sprattla och dingla uppe i gallret. Hon hade fastnat med ena bakbenet mellan gallret. Buren är gammal och börjar bli skev. Så högt uppe i buren så låg gallret omlott. Tårarna spruta om mig och jag ropa på hjälp. Pappa lyckades lirka loss henne som tur va. Om du har sett djur lida, så vet du hur hjälplös man känner sig (eller det gjorde jag). Det kändes som en halv evighet från när jag ropa på hjälp tills pappa fick loss henne. Nu tror du säkert att jag bara hittar på det som kommer nu. Men om du tror det så är det jävligt fel. Bilder kom upp i mitt huvud. Jag såg min gamla hamster Mini. Som jag var så himla dum att inte ta hand om så bra. Dimma har haft det betydligt bättre.
Och min egen röst hördes.
- Fan Hanna, du är ingen bra ägare!
Flera gånger hörde jag den. Jag tog Dimma i mina händer och stakars kraken måste blitt genomvåt av mina tårar. Hon somnade i mitt armveck. (hon dog inte så du vet) Då gick det upp för mig hur mycket jag älskar henne, och hur mycket jag behöver henne. För mig är hon inte bara en hamster. Hon är en vän. Nu springer hon i sitt hjul och benet gick det bra med. Hoppas det aldrig händer något sånt med ditt djur. //Hanna <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar